Skal du eie én bok om tolking er det denne!

Skal du eie én bok om tolking er det denne!

Tolking – Språkarbeid og profesjonsutøvelse

Stefan Coster, redaktør i Tolktrycket, Svenske tegnspråktolkforenings medlemsblad, har skrevet en anmeldelse av den nye tolkeboka med følgende overskrift: «En riktigt bra sammanfattning av vårt yrke.» Med tillatelse trykker vi her hele hans anmeldelse:

 

Boken Tolking – Språkarbeid og profesjonsutøvelse är en gedigen sammanställning av alla tänkbara, och otänkbara, aspekter av teckenspråkstolkning. Den bör vara en självklar titel på alla tolkutbildningar och arbetsplatser. Och ja, även i bokhyllan hos
yrkesverksamma tolkar.

Bokens redaktörer är Hilde Haualand, socialantropolog och universitetslektor vid OsloMet (universitet i Oslo), Anna-Lena  Nilsson, professor i teckenspråk och tolkning på NTNU (Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet) och Eli Raanes, universitetslektor vid NTNU. Totalt är det nitton kapitel som skrivits av experter inom respektive område. Att kalla boken för en sammanställning av alla tänkbara och otänkbara aspekter av teckenspråkstolkning är ingen överdrift.

I bokens inledning, introduktion till tolkar och tolking, går de tre redaktörerna igenom tolkyrkets framväxt från att hörande personer ”hjälpte” döva, via en professionalisering, till det yrke vi har idag. Man etablerar också ett antal begrepp som förhoppningsvis kan hjälpa oss tolkar på fältet att börja använda ett någorlunda enhetligt språkbruk. Istället för lag-time eller eftersläpning använder man konsekvent begreppet processtid. Istället för taltolkning använder man det etablerade tolkning till svenska. Istället för tolkanvändare använder man begreppen primärdeltagare och ratificierad deltagare i tolksituationen. Just primärdeltagare och ratificierad deltagare kanske inte ligger helt självklart i munnen, men redaktörerna resonerar kring vikten av att använda korrekta begrepp för vad vi gör i vårt yrke. Att en tolkanvändare använder tolken ger en bild som inte stämmer riktigt med hur man idag resonerar kring tolkning där man hellre ser tolken som en deltagare i ett samtal. En deltagare med en särskild roll givetvis, men inte en passiv person som någon använder utan snarare en deltagare i ”en dans på tre” som Cecilia Wadensjö beskriver det.

Elisabeth Tiselius, universitetslektor i översättningsvetenskap vid Stockholms universitet skriver i en förklarande och sammanfattande artikel om de modeller vi idag använder för att förklara, illustrera och analysera tolkning. Hon tar upp äldre teorier som fortfarande har bäring idag såsom Seleskovititchs teori om betydelse, Cokelys sociolingvistiska modell, Giles kapacitetsmodell och Wadensjös interaktionistiska metafor. Men hon tar även upp nya och aktuella modeller såsom Llewellyn-Jones och Lees modell för tolkens handlingsrum (se Tolktrycket nr 3-2017).

Hanne Skaaden, professor vid institutt for internasjonale studier og tolkeutdanning på OsloMet resonerar i sin text om den till synes enkla frågan: vad är tolkens uppgift? I sökandet efter svaret tar hon sin utgångspunkt i professionsforskning och yrkesetik. För till skillnad från andra professioner så är vi tolkar inte inom gruppen överens om vad vår uppgift rent faktiskt är. Vi är inte överens om vilken yrkesetik som skall gälla för vår kår och i sin artikel ger Hanne Skaaden sin syn på detta utifrån forskningsresultat inom professionssociologi.

Professor Anna-Lena Nilsson reder ut utmaningarna vi tolkar står inför när det gäller att tolka från ett tecknat till ett talat språk. Redan tidigt i sin text vänder hon upp och ner på den etablerade bilden att just tolkning till ett talat språk skulle vara extra svårt. Amerikansk forskning visar nämligen att tolkning till teckenspråk är precis lika svårt, men att tolkar tenderar att överskatta sin förmåga där. Hon går också igenom hur just tecknade och talade språks modalitet kan ställa till det för oss tolkar och resonerar kring huruvida simultantolkning verkligen är den bästa tolkmetoden i precis alla lägen.

En annan av bokens redaktörer, Eli Raanes, dyker på djupet i området syntolkning för personer med dövblindhet. Studien hon  redogör för är en av de första som gjorts trots att syntolkning är en så stor och etablerad del inom dövblindtolkning. På knappt tjugo sidor går hon igenom de tekniker och strategier man kan använda sig av i syntolkning, men också de dilemman som uppstår kring de val som tolkar oundvikligen måste göra. Baserat på videoinspelning av ett tolkuppdrag och intervjuer med primärdeltagare och tolk går hon igenom hur samarbete mellan deltagarna kan se ut och hur man kan få hjälp i sin avvägning av vad som är avgörande information och hur man väljer ut denna. Hon betonar också vikten av att skapa kontext genom syntolkningen.

Hela tre artiklar handlar om tolkning i undervisningssammanhang. En text tar upp tolkning i grundskolan med fokus på samarbete mellan lärare och tolk och hur samarbetet där kan fördjupas. Vad händer egentligen när två professioner möts i ett klassrum? En annan text tar upp hur frågan om inkludering av döva elever i hörande miljöer på gymnasienivå. Vad blir tolkens roll och uppgift då? Den tredje artikeln på temat utbildning handlar om tolkning på olkutbildning. På Stockholms universitet läser studenter om teckenspråkstolkning innan de själva är fullt teckenspråkiga. I undervisningen används därför tolk och texten, skriven av Ingela Holmström och Eira Balkstam, beskriver olika aspekter av tolkens roll och påverkan i undervisningssituationen.

I två kapitel beskrivs skrivtolkning respektive TSS-tolkning. I kapitlet om skrivtolkning analyseras inspelat material och utifrån det resonerar författaren om olika tolkstrategier. Texten tar också upp hur  ålet att ”få med så mycket som möjligt” ibland kan leda till att samtalet hindras. Kapitlet om TSS-tolkning redogör för en studie på filmat material av TSStolkning från en utbildning. Författarna argumenterar för att TSS-tolkning handlar om faktisk tolkning jämförbart med tolkning mellan två olika språk.

Tre texter handlar om tolkning inom hälso- och sjukvårdsväsendet. En tar sitt avstamp i videofilmade samtal mellan sjukvårdspersonal, polsktalande patient och tolk. Utifrån teorier om samtalsanalys tar författaren upp konflikten mellan de övergripande riktlinjer som gäller för sjukvårdspersonal och hur personal de facto agerar inom sjukvården idag.

En annan artikel utgår istället från intervjuer med två döva kvinnor och deras upplevelse av sjukvården utifrån tre olika sorters  läkarbesök. Dels besök där läkaren själv behärskar teckenspråk, dels där läkaren och personalen inte behärskar teckenspråk och därför beställer tolk, samt möten där tolk inte är beställd men läkarkonsultationen ändå genomförs. Den tredje texten på temat hälso- och sjukvård tar upp tolkning inom psykiatrin.

Övriga ämnen som avhandlas är bildtelefoniförmedling (skriven av Camilla Warnicke), att tolka för döva personer födda utomlands, vilken roll tolktjänster spelar i ett samhälle och hur chefer för tolkverksamheter jobbar med ledningsstrategier.

Att sammanfatta en så omfattande bok som Tolking – Språkarbeid og profesjonsutøvelse låter sig inte göras på ett rättvisande sätt. Vart och ett av kapitlen är skrivna av en expert på just det området. Författarna är professorer, doktorer, forskare och erfarna tolkar. Artiklarna lutar sig mot vetenskapliga studier och fakta. I boken tar man upp samma ämnen som vi tolkar diskuterar på fältet, och man undersöker fakta. Vi yrkesverksamma tolkar har en hel del yrkeskunskap utifrån att vi ”vet” hur man skall lösa en tolksituation på bästa sätt. Men vi har svårt att prata om det. Vi har inget riktigt gemensamt språk för hur vi skall prata om olika aspekter av tolkning och det ställer till problem när kollegor t ex skall utvärdera ett tolkuppdrag man nyss varit på. Det hindrar oss också i vår utveckling som profession. Gemensamma begrepp och referenser är en del i den utvecklingen och detta finner man i Tolking – Språkarbeid og profesjonsutøvelse.

På Nordic Seminar i Umeå i februari 2018 pratade vi om hur forskningen kunde närma sig oss aktiv tolkar som inte läst på universitet och inte har verktyg för att följa med i nya forskningsrön. Är man inte van att läsa akademiska texter letar man inte upp sådana. Forskningsfältet å sin sida är inte alltid världsbäst på att tillgängliggöra sin kunskap för en bredare publik. Denna bok är ett utmärkt exempel på en länk mellan akademin och fältet. Den är skriven på ett lättillgängligt språk och kräver inte en förförståelse av
akademiska begrepp.

Artiklarna är på ca 20 sidor vardera och innehåller en komprimerad och förklarande genomgång av ämnet. Man får som läsare helt enkelt det gôttigaste (göteborgska för något som är bra) av respektive ämne, serverat på ett tydligt och klart sätt. Men det innebär inte att något är förenklat. Tvärtom. De flesta texter tar upp djuplodande resonemang och innehåller för det mesta nyheter inom respektive forskningsområde. Inte heller håller sig författarna till en torr redogörelse för fakta man funnit. Ofta argumenteras för olika ståndpunkter eller presenteras förslag på förändringar och förbättringar. I Tolking – Språkarbeid og profesjonsutøvelse får jag som läsare lära mig väldigt mycket nytt om mitt yrke. Jag får nya insikter och nya perspektiv som jag hittills aldrig prövat, eller ens hört talas om. Och allt detta paketerat i en pedagogisk och lättillgänglig form.

Skall jag ta upp något som är aningen mindre lovordande om boken så är det språket. Den är till största delen skriven på norska, med några artiklar skrivna på svenska. Att läsa på norska är fullt görligt, men det är en liten tröskel. Det tar en liten stund att ställa om ögat när man läser norska texter. Att ta till sig nya tankar och idéer är aningen svårare när texten är skriven på ett språk vi svenskar är ovana vid att läsa. Å andra sidan är fördelen med texter på två språk att vi får till oss artiklarna på originalspråk, och vi får tillgång till norska perspektiv, på norska.

En annan sak som är lite synd är priset. Detta är en dyr bok. Förhoppningsvis kommer den finnas till låns på universitetsbibliotek och på arbetsplatser, men det kan dröja. Att köpa den själv är en betydande utgift, men jag skall verkligen understryka att den är värd sitt pris.

Skall du bara äga en enda bok som handlar om ditt yrke så är det Tolking – Språkarbeid og profesjonsutøvelse.
Leder i Tolkeforbundet i perioden høst 2016-mai 2017 og gjenvalgt 2017-2019 og 2019-2021. Nestleder i Tolkeforbundet for perioden 2015-høst 2016. Tolk i Oslo og Akershus. Ta kontakt med meg på leder@tolkeforbundet.no.

Leave a Reply

Tilbakestill glemt passord
Skriv inn epostadressen dersom du vil ha tilsendt nytt passord